Uppdatering 20241015
I fredags, den 11 oktober, blev jag av med gipset och från och med idag, den 15 oktober, har jag bestämt mig för att klara mig utan kryckor.
Så nu dröjer det nog inte så länge innan jag kan klättra på stegar och tak igen.
Det är några som har frågat varför den här webbsidan inte har blivit uppdaterad på ett tag och det beror helt enkelt på att jag har varit och är fortfarande sjukskriven sedan jag bröt foten den 24 augusti.
Alla vet säkert inte att jag även arrangerar resor för motorcyklister och när jag guidade Ockelbo gravel rally stannade helt plötsligt motorn i min motorcykel med resultatet att bakhjulet låste sig så jag sladdade omkull. 🙁 Att sladda omkull brukar inte vara så farligt, men den här gången hade jag oturen att foten fastnade under motorcykeln, så jag vred fotleden kraftigt. Jag trodde då att det bara var en kraftig stukning.
Men varför motorn stannade har jag funderat på. Antingen blev det tjuvstopp som det brukar bli om motorvarvet är för lågt eller så beror det på att jag bromsade med fotbromsen i en kurva utan att dra in kopplingen tillräckligt. Enligt GPS-loggen körde jag cirka 40 km/tim och när vi hade rest upp hojen igen såg jag att 3:an var i vilket tyder på att motorvarvet var ganska lågt samt att det inte var någon speciellt skarp kurva. Alltså jag nu ganska säker på att orsaken till olyckan måste bero på att motorn stannade för att motorvarvet var för lågt.
I alla fall så fastnade jag med foten under motorcykeln och vred fotleden. En stund efter vurpan satt Pär dit ett stödförband över fotleden så jag kunde fortsätta att köra resten av dagen.
Men på söndag morgon var fotleden så svullen att jag inte fick in foten i min Alpinestars Tech 7 stövel.
Så Kalevi hämtade mig och min motorcykel vid Raggsocka Logi i Ockelbo.
Efter att vi hade lastat av motorcykeln hemma skjutsade Kalevi in mig till akuten på Gävle sjukhus.
Efter undersökning, röntgen och datortomografi blev jag inlagd på Ortopeden eftersom fotleden var av på 2 ställen. Men de var tvungna att vänta tills svullnaden hade gått ner tillräckligt innan det kunde operera och skruva fast benbitarna.
På fredagen hade svullnaden äntligen gått ner så de kunde operera. Efter operationen kom jag tillbaka till avdelningen full med slangar.
På morgonen, dagen efter operationen, körde de ner mig till röntgen för att se hur det såg ut.
Som ni ser blev det 9 skruvar.
På eftermiddagen var det dags att åka hem, så Lena hämtade mig.
Det är många som klagar på mat och vård på sjukhus, men jag har faktiskt ingenting att klaga på när det gäller Ortopedkliniken i Gävle. De är helt enkelt bäst. 🙂 Men som de säger, borta bra men hemma bäst.
Ni har säkert hört uttrycket att “Det som inte dödar härdar” och jag är nog ganska härdad vid det här laget. För det är inte så många som klarar av att köra motorcykel i 246 km med bruten fotled.
Nu på fredag den 11 oktober ska jag på återbesök och röntgen, sen blir jag förhoppningsvis av med gipset. Så nu dröjer det nog inte så länge innan jag kan klättra upp på stegar och tak för att fixa era paraboler och TV-antenner.
